Jag kände hela förra veckan att jag behövde bort...fly undan och byta miljö för en stund. Fredagen kom och jag började titta runt efter nån stuga att hyra. Nästan direkt hittade jag denna lilla röda stuga med vita knutar som låg strax utanför Enköping. Snabbt som attan bokade jag och vi begav oss iväg bara en timme senare. Jag borde göra det här oftare...göra saker spontant när lusten faller på. Varför ska man vänta? Vad väntar man på, undrar jag? Man vet ju aldrig hur morgondagen ser ut så ta för dig nu och njut av varje sekund du kan få.
Sedan jag har fått Parkinson så har jag mer och mer börjat inse att vi faktiskt lever här och nu. Jag har till och med börjat skriva en "Bucketlist" på saker jag vill hinna med att göra medan jag kan. Sjukdomen är visserligen inte dödlig men den förväntade livslängden är något kortare än för genomsnittet av befolkningen. Man dör inte av själva sjukdomen utan av dess följder. Det sägs att den vanligaste dödsorsaken hos de som har Parkinson är lunginflammation. Det beror på att man får sämre förmåga att svälja och hosta upp om man sväljer fel. Jaha, vad ska man säga om det? Vill inte tänka på det riktigt än...det skrämmer mig...
0 kommentar(er)
